Ikväll ska jag och Anna göra något som kommer bli helt magiskt. Vi ska till Sundsvall och se Kent och Bryan Adams. Alla som känner mig vet att det är som gjort för mig. Kents musik betyder världen för mig, och bryan adams summer of 69 har liksom alltid varit min låt.

 

Jag har sett Kent några gånger förut och jag är helt övertygad om att det kommer bli lika fantastiskt som alla andra gånger. Den känslan Kent kan förmedla är obeskrivlig. Man kommer gå därifrån med känslan av att allt kommer bli bra, man är inte ensam.

 

När dom spelar 747 som avslut, "det är den där låten om flygplanen" och alla bara skriker. Men sedan kommer dom ut igen. "Det finns bara en kvar att spela, och det vet ni". Och dom avslutar med en av deras bästa låtar, Mannen i den vita hatten. När man tror att den håller på att ta slut så kommer dom där extra verserna som dom bara kör live.

 

"Du sa: Vi följs väl åt till himlen men gör det bästa av vår tid. Och jag hör klockorna som ringer för världens äldsta raggningsreplik. Du sa: Älskling vi ska alla en gång dö" 

 

 

Den känslan kan fan rädda liv.